1. Skapa en känsla av angelägenhet 

Människor ger snabbare till någon i en akut nödsituation än till långsiktigt stöd.  Kan ni tydligt besvara den frågan: “Varför skickar ni det här brevet till mig just i dag?”?

2. Var konkret 

Berätta om ett projekt. Lyft fram en berättelse. Och berätta den väl. Ju mer konkret n kan beskriva vad pengarna behövs till, desto snabbare blir givare inspirerade att lämna gåvor. Vilken skillnad gör mina 150 kr för någon annan? 

3. Skriv med känsla 

Människor ger utifrån känsla. Berör givaren. Tala till hjärtat genom att förmedla en stark berättelse om verkliga människor. Det uppnås inte genom känslolösa, alltför affärsmässiga texter, statistik eller stora siffror. 

4. Involvera läsaren 

Skriv med givaren i fokus. Visa hur hans eller hennes gåva gör verklig skillnad för människor av kött och blod. Hjälp givaren att bli en del av lösningen och att bidra till att lösa ett konkret problem. 

5. Skriv alltid ett brev 

På välkända reklambyrån Ogilvy  har man undersökt och funnit att själva brevet är den viktigaste delen av ett utskick när det gäller att skapa respons. En broschyr talar till förnuftet. Brevet talar till hjärtat. 

6. Brevet ska kännas som ett samtal 

Brevet är en personlig berättelse från avsändaren till läsaren. Här finns det ingen plats för komplicerade termer eller alltför affärsmässigt språk. Skriv som man talar. Var personlig, känslosam, nära och ärlig. 

7. Håll dig till en berättare

Använd ‘jag’ och ‘min’ i stället för ‘vi’ och ‘vår’

8. Brevet kretsar kring givaren 

Tips: Räkna hur många gånger ordet ’du’ förekommer i brevet. Räkna därefter hur ofta ’vi’, ’vår organisation’ och ’jag’ används. Står givaren verkligen i centrum? 

9. Tala om människor, inte om statistik 

Människor ger utifrån dina känslor. Så snart siffror eller komplicerade termer tar fokus aktiveras denrationella delen av hjärnan. Resultatet blir minskad respons.

“People give to people to help people.” (Allmän insamlingsvisdom)

10. Lyft fram en berättelse 

Människor älskar berättelser. Det goda nyheten är att ni som insamlare har de allra bästa historierna att berätta. 

11. Inled brevet med en kort och stark första mening 

Låt den första meningen stå för sig själv.

Se på den som en första presentation som när ni möter någon för allra första gången. Då börjar man inte heller med ett ordflöde eller en lång utläggning.

12. Be om en gåva på flera ställen i brevet 

Människor ger för att de blir tillfrågade. Om ni inte frågar, får ni ingenting. Många skumläser brevet i stället för att läsa det ord för ord. Därför ökar chanserna om ni ber om en gåva på flera ställen. I början, i mitten och i slutet. 

13. Ställ frågor 

På så sätt engagerar ni läsaren i berättelsen. ’Visste du att ett barn varje minut blir allvarligt sjukt i malaria?’ 

14. Förutse läsarens frågor 

Gör en lista över möjliga frågor som läsaren kan ha och besvara dem redan i brevet. Till exempel: ’Vem kommer brevet från?’, ’Är det här riktat till mig?’, ’Varför skriver ni till mig?’, ’Varför behöver jag agera just nu?’, ’Hamnar min gåva verkligen på rätt plats?’, ’Vilken skillnad gör min gåva?’ 

15. Använd en ‘cliffhanger’ 

Med en ‘cliffhanger’ bryter ni den sista meningen på första sidan vid ett spännande ögonblick. På så sätt lockar ni läsaren att läsa vidare: ’Tack vare ditt stöd har Jawi möjlighet till ett gott …’ 

16. Använd flera sidor 

Hur långt ska ett brev vara? Den eviga frågan. Svaret är: så långt som det behöver vara. Men i praktiken visar det sig ofta – särskilt när det gäller potentiella givare – att ett längre brev ger bättre resultat än ett kortare. 

17. Använd en annan avsändare 

Prova att låta brevet komma från ett annat perspektiv än organisationens chef eller direktör. Det kan till exempel vara en volontär, en mamma eller en make/maka. 

18. Använd en rubrik 

Rubriken blir alltid läst. Riktar rubriken sig till givaren? 

19. Skriv ett P.S. 

Precis som med rubriken så blir även ett P.S. alltid läst. Lyft fram något nytt i P.S., upprepa erbjudandet eller skapa en känsla av tidsbegränsning. Var personlig. 
P.S. Använd alltid ett P.S. 

20. Erbjud läsaren ett bra erbjudande 

Människor uppskattar ett gott erbjudande, även inom insamling. Visa att deras 150 kr inte bara bidrar till skolmaterial, utan också till en framtid, ett nytt liv. 

21. Använd årstiderna 

Gör breven ännu mer personliga genom att knyta an till årstiden. Önska givaren en god jul eller ett gott nytt år. I januari kan ni se tillbaka på året som gått och samtidigt blicka framåt mot det som kommer. 

22. Använd viktiga datum 

Världsaidsdagen, Världsflyktingdagen, Djurens dag, Världsparkinsondagen. Utnyttja nyhetsflödet.

23. Låt andra berätta 

Citera givare i ert utskick som bevis. Visa hur många som redan har deltagit i kampanjen. 

24. Låt brevet se ut som ett brev 

Ett brev ska visuellt och innehållsmässigt upplevas som en personlig berättelse från en person till en annan. Om ni har för omfattande layout, bilder och färger finns risk att brevet upplevs som opersonligt, snarare än personligt. 

25. Det fula fungerar 

Ett utskick behöver sticka ut och överraska. Ett ”fult” utskick kan ofta göra detta bättre än ett stelt, snyggt brev direkt från organisationens stilguide. 

26. Använd en ’liftnote’ 

En ’liftnote’ är ett extra brev som kan lyfta responsen – därav namnet.
Den är ofta utformad i ett annat format än själva brevet. 

Vanligtvis innehåller den en extra uppmaning från en annan person än brevets undertecknare. Det kan till exempel vara någon från fältet, en mamma eller en givare. 

27. Använd ett typsnitt med ’seriffer’ (de små horisontella avsluten på bokstäverna) 

Titta bara på böcker och tidningar. De använder i stort sett alltid typsnitt med seriffer, eftersom de är lättare att läsa i längre texter. 
Ett exempel: Arial är ett typsnitt utan seriffer, medan Times är ett typsnitt med seriffer. 

28. Gör teckenstorleken tillräckligt stor 

Insamlingsbrev läses ofta av äldre målgrupper. Se därför till att texten är lätt att läsa. Hellre två sidor i grad 12 än att pressa ihop texten i grad 9 på en enda sida. 

29. Var uppmärksam på skanningsfasen och läsfasen 

Människor läser inte ett brev från början till slut. I ett första steg skannar de brevet, mejlet eller landningssidan. Detta kallas skanningsfasen, och den varar bara några få sekunder. Först därefter fattar läsaren beslutet om han eller hon vill fortsätta läsa. Ser ert brev inbjudande ut att ta del av? 

30. Använd en post-it-lapp 

Den drar uppmärksamhet till sig och är en utmärkt metod för att kunna lägga till ett personligt meddelande.